Andy tippar, del 5

Det blir Tyskland 2 Sverige 1, kanske efter förlangning.

Sorry, Sverige.

Andra bloggar om: fotbolls-vm, tips, sverige, tyskland

Kulturkrock

Det allra bästa med att bo i London är ju att det är Storbritanniens (och kanske Europas) mest multinationella stad. Vill man träffar folk från t ex Paraguay, Trinidad eller t o m Sverige så blir det ganska lätt.

Alltsa hade jag tänkt se på Tyskland-matchen på en "svensk" pub här i London, The Harcourt Arms, men fick veta för några timmar sedan att om jag ville vara med så skulle jag tvingas köpa en biljett online för tio pund - tio pund!?!!

Här är det ytterst ovanligt att behöva kopa inträdesbiljett för en vanlig pub, om det nu inte är någon "klubbnatt" eller liknande. Att behöva betala ca. 135 kronor för att kunna se på en fotbollsmatch med hundratals berusade, ylande svenskar känns inte direkt lockande.

Personligen kommer jag att se på matchen med hundratals berusade, ylande engelsmän. Ingen stor skillnad, kanske.

Men jag slipper i alla fall betala för inträde.


Andra bloggar om: fotbolls-vm, london, londonssvenskar, kulturkrockar

En annan värld

Ibland blir man trött på VM och den totala mediebevakningen. Spelar Zlatan eller Mackan? Är Rooney helt frisk inför Ecuadormatchen? Var har John Alvbåge som favoritmåltid? Och så vidare.
För att påminnas om att det inte alltid varit så surfade jag in på svt.se och kollade hur det var förr. Det bästa var att se på lottningen till VM 1958 (klicka på länken). Visst verkar det amatörsmässigt och kanske lite pinsamt jämfört med idag, men är det sämre för det? Nej, inte alls.

Det är bara en helt annan värld.

Andra bloggar om: fotbolls-vm, sverige, 1958

Golden Graham

Jag har sett det så många gånger förut. Ett engelskt lag som lovar mycket inför VM, men övertygar inte när turneringen är igång. Till slut tar VM slut för det engelska laget på ett fiaskoartat sätt.

Den här gången pratar jag inte om Rooney & Co - det blir nu på söndag. Nej, priset för "Sämsta Insats Av Ett Engelskt Lag" går i år till domaren Graham Poll och linjedomarna Philip Sharp och Glenn Turner. Under matchen mellan Kroatien och Australien gjorde mr Poll följande:

• Missade en solklar australiensk straff när Viduka brottades ner i straffområdet i första halvlek
• Missade en till solklar australiensk straff när Tomas boxade bort bollen i straffområdet
• Märkte inte att Kewell var offside när han gjorde 2-2

Men, till råga på allt:

• Lyckades visa gula kortet till Simunic tre gånger. Den andra gången hade han nog glömt bort första kortet. Till slut utvisade han spelaren efter tredje gången.

Vad hade hänt då, om under de fem minuter som Simunic vistades olagligt på plan hade Kroatien gjort mål. Skulle de ha gått vidare? Skulle matchen spelas om? Om matchen spelats om, skulle Australien då ha ställt upp med en äkta målvakt?

Det är ju tur för alla att Kroatien inte lyckades göra ett tredje mål och att Australien gick rättvisst vidare. Och jag kan påstå, med en smula stolthet, att en engelsman svarat på den mest underhållande insatsen hittills i VM.

Andra bloggar om: fotbolls-vm, kroatien, australien, graham poll

Ingen flat-track bully

Jag var engelsklärare i tre år (två år i Helsingfors, ett år i Lund), och då känns det fortfarande som om mitt livs uppgift är att förklara konstiga och nya engelska uttryck för er som inte har engelska som modersmål.

"Flat-track bully" är faktiskt ett uttryck som de flesta av mina landsmän inte känner till. Det beskriver en slagman i cricket som har lätt att briljera mot svagt motstånd i klubbmatcher, men har svårt på den allra högsta nivån.

Enligt min åsikt tillhör Miroslav Klose definitivt den kategorin. Just nu, i alla fall. 2002 gjorde han flera mål i gruppspelet, men i slutstriden räckte han helt enkelt inte till. Ni svenskar som läser det här ska nog hoppas att jag har rätt i.

Jag måste erkänna att jag länge tyckte att även Henrik Larsson var en flat-track bully. Anledningen till det var att han spelade klubbfotboll (och gjorde ungefär 3.128 mål) i skotska ligan. Celtic och Rangers (kanske Hearts istället för Rangers den här säsongen) skulle ju platsa i Premier League, men det finns knappast något annat lag i den ligan som skulle. Jag brukade påstå att 30 mål i skotska ligan motsvarade ca. 7-8 i Premier League.

Men han visade att jag hade fel. Förra månaden mot Arsenal i Champions League-finalen visade han ett otroligt spelsinne och skapade chanserna som ledde till Barcelonas två mål. En bitter Thierry Henry hade inte så mycket gott alls att säga om matchen, domaren, motståndarna osv, men han sa följande om Henke:

"...ibland pratar man om Ronaldinho och Eto'o och sådana spelare, men man behöver prata om den äkte fotbollsspelaren som var skillnaden ikväll, och det var Henrik Larsson."

Ja, jag hade fel. Det händer då och då. Jag önskar bara att han lämnat skotska ligan lite tidigare, bara så att han kunde bevisa hur bra han var.

Men han behövde inte bevisa det genom att göra mål mot England.

Andra bloggar om: fotbolls-vm, larsson, klose

Om Sverige-England

Thirty-eight years of hurt. Och det lär bli ett tag till. Det känns inte ett dugg bättre att jag tippade rätt båda Sveriges målgörare och ungefär tiden på Allbäcks mål. Nej, det känns faktiskt värre.

Okej, jag försöker se det positiva i matchen från en engelsk synpunkt. Vi spelade bättre än i tidigare matcher, särskilt (bara) i första halvlek. Joe Cole var strålande - vilket mål! Och till och med Owen F**king Hargreaves spelade bra - hoppas han får fortsätta mot Ecuador. Och, ja, vi slapp möta tyskarna i åttondelsfinalen. Det nöjet får ni svenskar - för första gången i turneringen får jag heja på Sverige utan att vara orolig för konsekvenserna om ni vinner.

Det har ju varit ganska mycket engelsk kritik om försvaret vid fasta situationer, och det blev faktiskt skrämmande ibland under andra halvlek hur ofta Paul Robinson blev faststående på mållinjen. Det här kan - och måste - redas ut inför Ecuador-matchen. Och ett division 2-försvar hade nog klarat sig bättre för Sveriges andra mål. Dessutom borde inte alla spelare vara i eller nära straffområdet vid motståndarens hörnor och frispark. Vi såg flera gånger hur bollen sparkades iväg mot mittlinjen, bara för att komma tillbaka några sekunder senare för att det inte fanns någon engelsk spelare att ta emot den.

Men jag ska vara positiv. Varför behöver man fler än två erfarna anfallare i truppen?

Andra bloggar om: sverige, england, fotbolls-vm

Watch this space

Jag skriver lite grann om Sverigematchen om ett par timmar, när jag känner mig tillräckligt stark.

Vi. Kommer. Aldrig. Att. Slå. Svenskarna.

Har ganska onda tankar mot Henke Larsson just nu...

Andra bloggar om: fotbolls-vm, england, sverige, larsson

Andy tippar, del 4

Sverige 2 (Allbäck 51, Larsson 69) England 1 (Owen 22).

Så här långt har jag tippat två engelska förluster som blev två engelska segrar. Jag hoppas bara att sviten håller ett tag till.

Andra bloggar om: fotbolls-vm, tips, england, sverige

Lordiland update

Har skrivit tidigare om mitt Fantasy Football-lag, Lordiland. Inför andra gruppmatchen bestämde jag mig för att peta Fredrik Ljungberg mot Bastian Schweinsteiger.

Ni vet nog vad som hände. Freddie gjorde mål, Schweini kom inte ens nära. En annan förändring blev att byta in Pauleta till förmån för Adriano.

Alltså börjar mina spelare göra mål bara när jag petar dem, och deras ersättare, tidigare målfarliga, blir helt plötsligt förlamad framför mål (bildligt sett, alltså).

Som den plikttrogne engelsmannen jag är har jag alltså tvingats göra ett par byten till. Hej då, Torsten Frings, välkommen åter Freddie. Adjö Pauleta - nu har Henke Larsson den nummer-10-tröjan på sig.

England väntar, att var man gör sin plikt.

Andra bloggar om: fotbolls-vm, england, ljungberg, larsson

Crouchaldinho

Han är två meter lång, dansar som en robot och spelar som om han inte behärskar sina egna ben. Ja, jag snackar om Peter Crouch.

Han gjorde sin debut i Premier League 2002, men övertygade inte i tre säsonger i ett medelmåttigt Aston Villa-lag. Southampton-fans blev förvånade när Crouch köptes för två miljoner pund och när han inledde säsongen 2004/5 svagt blev han utbuad av egna fansen. Men i säsongens andra halv kom målgörandet igång för första gång i Premier League. När Southampton blev nedflyttad 2005 köptes han av Liverpool och spelade i landslaget för första gång samma år.

Hur bra är han? Inte lika bra som vi Englandfans hoppas, men inte lika dålig som han ser ut. När han missar brukar han se ut som en giraff som går på skridskor, men han är skickligare med bollen än vad man skulle ana när man ser på hans långa, spinkiga ben.

Problemet med Crouch är att han att alltid ansågs som en sorts Plan B, om vi inte lyckats i en match med Owen och Rooney i spetsen. Med Rooneys skada har Plan B förvandlats till Plan A, och resultatet är en spelstil som inte kommer att lyckas i 90 minuter mot tufft motstånd. Flera spelare (t ex Steven Gerrard) har erkänt att det är lätt att spela långa bollar mot jätten, i stället för att söka andra vägar mot målet. Det finns flera anledningar till att hoppas att Owen kommer ihåg hur man gör mål mot Sverige.

Men trots allt har Crouchaldinho gjort fler mål i VM-matcher än Zlatan.

Andra bloggar om: fotbolls-vm, england, crouch

Inte alltid fotbollstokig

Går man runt på Englands gator just nu så skulle man tänka att hela landet alltid varit, och kommer alltid att förbli fotbollstokigt. Flaggor viftas från nästan varannan bil, hälften av alla TV-reklamen handlar om fotboll på något sätt, alla butiker säljer varor som har med VM att göra på något ovidkommande sätt och jag tror det är nästan förbjudet för en programledare i TV att inte visa intresse för VM.

Men det har inte alltid varit så. Visst har det alltid funnits gott om fotbollsfans i landet, men nu är det allmänna intresset för fotboll betydligt större än det var när jag var barn.

Under hela 80-talet var situationen ganska rutten. Publiksiffrorna minskade, våra ökända huliganer verkade ödelägger varje europeisk stad som England spelade i, och det hade hänt tre stora tragedier i loppet av fyra år: 55 omkom i en brand i läktarna på Valley Parade i Bradford 1985, 39 dog när Liverpoolfans anföll Juventusfans i Heysel-stadion i Bryssel samma år och 95 Liverpoolfans kvävdes ihjäl under FA Cup-semifinal på Hillsborough 1989. Fotbollsfans ansågs som en stor fara, både för sig själva och för andra.

Vad hände sen? Svaret är nog Italia 90. England, efter att ha inlett turneringen på trögaste möjligt sätt (1-1 mot Irland i en urtråkig match) plötsligt visade att de faktiskt kunde spela lite. Vi nådde semifinalen och förlorade på straffar mot Västtyskland. Gascoigne grät när han fick det gula kortet som innebar att han skulle missa en eventuell final och hela landet blev till slut fotbollsintresserad.

Några månader senare utgavs en av alla tiders bästa böcker om fotboll, All Played Out av Pete Davies. Boken handlade om att vara Englandfan i VM 1990. Han fick prata med spelarna, journalisterna, tränaren och supportrarna (inklusive huliganerna). Jag har aldrig läst en bok som beskriver så bra hur det känns att vara fotbollsfan. Det måste påstås att författarens åsikter är inte helt (inte alls) objektiva, men det är inte heller våra åsikter.

Vill du veta varför vi bryr oss om det engelska landslaget, och hur ett gäng hånade och utbuade fotbollsspelare förvandlades till hjältar, läs denna bok.

Andra bloggar om: fotbolls-vm, 1990, england, fotboll