Adjö, mina vänner

Ja, det blev nu en längre bloggsemester än väntat. Visst fanns det internet-caféer i norra Spanien, men jag orkade inte gå dit (översättning: vinet var för billigt).

Dessutom påstod jag att jag ville skriva om hur man upplevde VM i Spanien, men det kan jag inte ge några svar på, för att jag befann mig i Baskien under Spanien-Frankrikematchen. Det är ju flera som tycker att Baskien tillhör inte Spanien, och då var intresset i Bilbao lågt, minst sagt. Till slut såg jag på matchen med tre fransmän. Jag försökte ju reta dem genom att sjunga "allez les rouges", men redan efter första halvlek så visade Spanien upp sin vanliga slutspelsform. Synd.

Om Englands förlust mot Portugal vill jag inte säga någonting. Var det rättvisst att Rooney fick röda kortet? Jag vet inte, och dessutom är jag ju engelsman. Ibland är det bäst att inte säga någonting.

(Förutom att om jag någon gång råka träffa Cristiano Ronaldo så vet jag inte vad jag ska göra. Men det ska bli våldsamt. Inte bara för det han gjorde mot Rooney, utan även för en hel turnerings filmning, och för att han ibland gråter på planen när domaren inte blåser för frispark.)

Men, innan jag gör mitt på denna blogg, återvänder jag till ett ämne jag tidigare skrivit om. Igår läste jag följande kommentar av en s k "superSuede" på The Guardians fotboll-chatsida:

Although England haven't won in 40 years, you still seem to believe that you have a title to defend, which is just foolish, and breeds false expectations.

Okej, för sista gången: NEJ, DET GÖR VI FÖR FAN INTE. Kanske var själva anledningen till att jag skrev denna blogg att visa att vi vet att vi inte är bäst i världen. Personligen känner jag inte en enda fotbollsfan som trodde att England skulle vinna. Kunde vinna, kanske, men däri finns en stor skillnad. Ungefär hälften av alla fans som följde VM trodde att deras land kunde vinna.

Om jag till exempel hade bara läst rubrikerna i svenska kvällstidningarna efter Paraguay-matchen så hade jag fått intrycket att ni svenskar trodde ni skulle vinna VM, eller gå riktigt långt iallafall. Men jag snackade med några svenska vänner, och de var inte alls lika optimistiska.

Det enda man kan säga är att man inte ska tro på allt man läser i tidningarna. Och det gäller alla länder. Och jag hoppas att jag inte varit lika orealistiskt i mitt skrivande som andra, professionella skribenter har varit.

Men andra ord, om du någon gång inför en match mot England läser om ett engelskt "psykkrig" så är det med 99% säkerhet bara skitsnack som Expressbladet hittat på när de läste ett par meningar i The Sun.

Men nu lägger jag av med denna blogg. Jag har gillat själva bloggandet, så jag kommer att försöka blogga på svenska även i framtiden, om engelska åsikter om Sverige, svenskheten, engelskheten, kulturkrock, nyheter, och kanske lite grann om fotboll. Nya bloggen finns på http://brutensvenska.blogspot.com . Nej, där finns inga inlägg ännu - imorgon börjar jag.

Tack för att ni varit så snälla mot mig. Vi ses.

Andy.

Andra bloggar om: fotbolls-vm, england, portugal, spanien, baskien, kvällstidningar

Bloggsemester

Efter 1-0-segern mot Ecuador (nej, England var inte strålande, men vi behövde inte vara det heller) tar denna blogg lite time-out.

Istället för att vara i England och se på ett överskattat landslag krypa sig framåt med en rad oövertygande matcher har jag bestämt mig för att åka till ett land vars lag har imponerat, för att se hur folket reagerar där, och jämföra det med England.

Översättning: jag ska på semester till Spanien i två veckor.

Jag ska ju försöka uppdatera bloggen så mycket jag kan, men tyvärr har min tält inte trådlöst bredband, så det beror på om jag kan hitta en bra Internet-café i Bilbao, Haro, Logroño och San Sebastian.

En sista kommentar om England: Tyskland lyckades ta sig till finalen för fyra år sedan utan att spela bra och utan att mota tuff konkurrens. Jag ska bli överlycklig om vi gör samma sak i år, men det blir nog förlust nu på lördag mot ett reservbetonat Portugal.

En varning: jag är nog inte så duktig att ha två främmande språk i huvudet samtidigt, så min svengelska blir nog svespangelska. Lycka till.

Andra bloggar om: fotbolls-vm, england, spanien, semester

Andy tippar, del 6

Nu när det är mindre än en timme kvar tills matchen, tippar jag följande:

England 0 Ecuador 2 (Delgado 25, 87)

Ecuador kommer tyvärr att förlora stort mot Portugal eller Holland i kvarten.

Andra bloggar om: fotbolls-vm, tips, england, ecuador

Andy tippar, del 5

Det blir Tyskland 2 Sverige 1, kanske efter förlangning.

Sorry, Sverige.

Andra bloggar om: fotbolls-vm, tips, sverige, tyskland

Kulturkrock

Det allra bästa med att bo i London är ju att det är Storbritanniens (och kanske Europas) mest multinationella stad. Vill man träffar folk från t ex Paraguay, Trinidad eller t o m Sverige så blir det ganska lätt.

Alltsa hade jag tänkt se på Tyskland-matchen på en "svensk" pub här i London, The Harcourt Arms, men fick veta för några timmar sedan att om jag ville vara med så skulle jag tvingas köpa en biljett online för tio pund - tio pund!?!!

Här är det ytterst ovanligt att behöva kopa inträdesbiljett för en vanlig pub, om det nu inte är någon "klubbnatt" eller liknande. Att behöva betala ca. 135 kronor för att kunna se på en fotbollsmatch med hundratals berusade, ylande svenskar känns inte direkt lockande.

Personligen kommer jag att se på matchen med hundratals berusade, ylande engelsmän. Ingen stor skillnad, kanske.

Men jag slipper i alla fall betala för inträde.


Andra bloggar om: fotbolls-vm, london, londonssvenskar, kulturkrockar

En annan värld

Ibland blir man trött på VM och den totala mediebevakningen. Spelar Zlatan eller Mackan? Är Rooney helt frisk inför Ecuadormatchen? Var har John Alvbåge som favoritmåltid? Och så vidare.
För att påminnas om att det inte alltid varit så surfade jag in på svt.se och kollade hur det var förr. Det bästa var att se på lottningen till VM 1958 (klicka på länken). Visst verkar det amatörsmässigt och kanske lite pinsamt jämfört med idag, men är det sämre för det? Nej, inte alls.

Det är bara en helt annan värld.

Andra bloggar om: fotbolls-vm, sverige, 1958

Golden Graham

Jag har sett det så många gånger förut. Ett engelskt lag som lovar mycket inför VM, men övertygar inte när turneringen är igång. Till slut tar VM slut för det engelska laget på ett fiaskoartat sätt.

Den här gången pratar jag inte om Rooney & Co - det blir nu på söndag. Nej, priset för "Sämsta Insats Av Ett Engelskt Lag" går i år till domaren Graham Poll och linjedomarna Philip Sharp och Glenn Turner. Under matchen mellan Kroatien och Australien gjorde mr Poll följande:

• Missade en solklar australiensk straff när Viduka brottades ner i straffområdet i första halvlek
• Missade en till solklar australiensk straff när Tomas boxade bort bollen i straffområdet
• Märkte inte att Kewell var offside när han gjorde 2-2

Men, till råga på allt:

• Lyckades visa gula kortet till Simunic tre gånger. Den andra gången hade han nog glömt bort första kortet. Till slut utvisade han spelaren efter tredje gången.

Vad hade hänt då, om under de fem minuter som Simunic vistades olagligt på plan hade Kroatien gjort mål. Skulle de ha gått vidare? Skulle matchen spelas om? Om matchen spelats om, skulle Australien då ha ställt upp med en äkta målvakt?

Det är ju tur för alla att Kroatien inte lyckades göra ett tredje mål och att Australien gick rättvisst vidare. Och jag kan påstå, med en smula stolthet, att en engelsman svarat på den mest underhållande insatsen hittills i VM.

Andra bloggar om: fotbolls-vm, kroatien, australien, graham poll

Ingen flat-track bully

Jag var engelsklärare i tre år (två år i Helsingfors, ett år i Lund), och då känns det fortfarande som om mitt livs uppgift är att förklara konstiga och nya engelska uttryck för er som inte har engelska som modersmål.

"Flat-track bully" är faktiskt ett uttryck som de flesta av mina landsmän inte känner till. Det beskriver en slagman i cricket som har lätt att briljera mot svagt motstånd i klubbmatcher, men har svårt på den allra högsta nivån.

Enligt min åsikt tillhör Miroslav Klose definitivt den kategorin. Just nu, i alla fall. 2002 gjorde han flera mål i gruppspelet, men i slutstriden räckte han helt enkelt inte till. Ni svenskar som läser det här ska nog hoppas att jag har rätt i.

Jag måste erkänna att jag länge tyckte att även Henrik Larsson var en flat-track bully. Anledningen till det var att han spelade klubbfotboll (och gjorde ungefär 3.128 mål) i skotska ligan. Celtic och Rangers (kanske Hearts istället för Rangers den här säsongen) skulle ju platsa i Premier League, men det finns knappast något annat lag i den ligan som skulle. Jag brukade påstå att 30 mål i skotska ligan motsvarade ca. 7-8 i Premier League.

Men han visade att jag hade fel. Förra månaden mot Arsenal i Champions League-finalen visade han ett otroligt spelsinne och skapade chanserna som ledde till Barcelonas två mål. En bitter Thierry Henry hade inte så mycket gott alls att säga om matchen, domaren, motståndarna osv, men han sa följande om Henke:

"...ibland pratar man om Ronaldinho och Eto'o och sådana spelare, men man behöver prata om den äkte fotbollsspelaren som var skillnaden ikväll, och det var Henrik Larsson."

Ja, jag hade fel. Det händer då och då. Jag önskar bara att han lämnat skotska ligan lite tidigare, bara så att han kunde bevisa hur bra han var.

Men han behövde inte bevisa det genom att göra mål mot England.

Andra bloggar om: fotbolls-vm, larsson, klose

Om Sverige-England

Thirty-eight years of hurt. Och det lär bli ett tag till. Det känns inte ett dugg bättre att jag tippade rätt båda Sveriges målgörare och ungefär tiden på Allbäcks mål. Nej, det känns faktiskt värre.

Okej, jag försöker se det positiva i matchen från en engelsk synpunkt. Vi spelade bättre än i tidigare matcher, särskilt (bara) i första halvlek. Joe Cole var strålande - vilket mål! Och till och med Owen F**king Hargreaves spelade bra - hoppas han får fortsätta mot Ecuador. Och, ja, vi slapp möta tyskarna i åttondelsfinalen. Det nöjet får ni svenskar - för första gången i turneringen får jag heja på Sverige utan att vara orolig för konsekvenserna om ni vinner.

Det har ju varit ganska mycket engelsk kritik om försvaret vid fasta situationer, och det blev faktiskt skrämmande ibland under andra halvlek hur ofta Paul Robinson blev faststående på mållinjen. Det här kan - och måste - redas ut inför Ecuador-matchen. Och ett division 2-försvar hade nog klarat sig bättre för Sveriges andra mål. Dessutom borde inte alla spelare vara i eller nära straffområdet vid motståndarens hörnor och frispark. Vi såg flera gånger hur bollen sparkades iväg mot mittlinjen, bara för att komma tillbaka några sekunder senare för att det inte fanns någon engelsk spelare att ta emot den.

Men jag ska vara positiv. Varför behöver man fler än två erfarna anfallare i truppen?

Andra bloggar om: sverige, england, fotbolls-vm

Watch this space

Jag skriver lite grann om Sverigematchen om ett par timmar, när jag känner mig tillräckligt stark.

Vi. Kommer. Aldrig. Att. Slå. Svenskarna.

Har ganska onda tankar mot Henke Larsson just nu...

Andra bloggar om: fotbolls-vm, england, sverige, larsson